Nästan alla människor är mycket skickliga på att härleda en jämn puls ur en ljudsignal (som det går att härleda en jämn puls ur alltså). Om du lyssnar på det här trumkompet till exempel:
Du kommer snabbt märka att du kan räkna eller stampa med foten (osv) på jämna tidsintervall, ett-två-tre-fyr snarare än ett…….. två-trrrrrrrrrrrrrreeeeeeeeeeeeeeeee-fyr. För de flesta av oss är detta så lätt att det framstår som självklart, men att kunna följa och förutse en rytm på det här viset verkar vara en förmåga som är rätt så unik för människan, inte ens våra närmsta släktingar bland människoaporna klarar av det. Hur det kommer sig att vi har denna förmåga, och i förlägningen förmågan att uppfatta vissa ljud som musik överhuvudtaget, är fortfarande en stor gåta (men se det här inlägget). Man har antagit att vad vi lite löst kan kalla rytmuppfattning utvecklas hos barn i samspel med föräldrar och andra viktiga faktorer i miljön under det första levnadsåret, till exempel genom rytmisk vaggning till sång eller annan musik. Nu har en grupp forskare genomfört en studie vars resultat antyder att den här förmågan är medfödd i högre grad än man tidigare trott, eller att förmågan lärs in redan i moderlivet.
I studien Newborn infants detect the beat in music (av Winkler, Háden, Ladinig, Sziller och Honing) fick fjorton sovande, nyfödda spädbarn lyssna till ett enkelt trumkomp medan deras hjärnaktivitet mättes (du kan lyssna på trumkompet på Honings blogg). Det finurliga i experimentet var att vissa slag i trumkompet var uteslutna, inte varje gång utan bara ibland när barnen hade vant sig vid ”originalkompet”. Genom att mäta barnens hjärnaktivitet med skalpelektroder kunde forskarna se att barnens hjärnor reagerade på de uteslutna slagen. Samma sorts reaktioner har uppmätts i andra sammanhang där ett förväntat stimuli uteblir. Det var framför allt när det första (mest betonade, inte nödvändigtvis ljudstarkaste) slaget i en takt uteslöts som barnen reagerade. Detta är intressant för det visar att barnen inte bara kan förutse att slagen ska komma med ett visst mellanrum utan också har en grundläggande känsla för periodicitet, de vet när loopen börjar om. (Jag märker att jag ibland skriver som om barnen vore medvetna om de här sakerna, jag menar förstås att det finns en mekanism någonstans i deras hjärnor som klarar av de här beräkningarna).
Den här studien är ett intressant inlägg i debatten om musikens medföddhet kontra omedföddhet (det gjorde ont att skriva men jag orkade inte tänka ut någonting bättre). Visserligen finns möjligheten att rytmuppfattningen är inlärd kvar, exempelvis genom att fostret hör sin mammas hjärtslag i livmodern. Men detta förklarar inte varför rytmuppfattning verkar vara förbehållet människor, även andra däggdjur har ju förutsättningar att höra mammans hjärtslag under fosterstadiet. En annan spekulation som ofta kommer upp i de här sammanhangen är att detta skulle vara en bieffekt av barnens förmåga att lära sig språk. Språket har ju också en sorts rytm. En invändning mot detta är att även om språket har rytm så har det sällan den sorts periodicitet som barnen visade sig uppfatta i de här experimenten. Mer forskning skulle dock behövas för att helt och hållet visa att detta är en medfödd och mer eller mindre fristående förmåga.
Artikeln finns här (open access): Winkler, Háden, Ladinig, Sziller och Honing (2009). Newborn infants detect the beat in music
